Nu dansar dimmor p tjrnen, som solen vckte
D glimmar daggen i ljungen som natten sknkt i silver tr
En storloms klagan om dden, var hlsad frnde
Var gng hon vaknar i jorden, och terfds
Se hon svvar fram med diserna i dimman
S skimrande och kall
Den dagen bringar sitt offer, till ljusa vsen
Om hennes skuldror s vita, en mantel fr de hngdas gud
Se blommor grnska vid graven, de ren varsla
Dess lycka ro frgngen, i dyster skrud
Se hon svvar fram med diserna i dimman
S skimrande och kall
Hrlig var dansen frejdig och vild
Furorna flammar, solen gr ned
Blickarna tindrar med gon s bl
All jmt de vandra i en ring utav renaste guld
Hon vakar med sin sng
Frsvinner bort i dimman
Hon vakar med i sng
Frsvinner bort i dimmorna
Se hon svvar fram med diserna i dimman
S skimrande och kall
